Nätet som snärjer

Man ska inte skriva när man är arg. I alla fall inte posta brev i ilska eller publicera sina tankar offentligt. Brukar jag tänka. Men nu gör jag det ändå.

För tio år sedan arbetade jag i ett nytt, hungrigt och vetgirigt arbetslag där vi provade olika former för dokumentation av elever. I laget fanns en lärare med betydligt högre IT-kompetens än oss andra och tillsammans byggde vi upp en databas byggd i Access där vi överskådligt kunde dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Vi kände att vi var på väg och vi ville missionera och visa upp vår lilla databas för de ännu ej upplysta på skolan.

Efter några år fick vi överge detta till förmån för PODB som nu var ett system som alla på skolan skulle använda sig av. I vårt arbetslag tyckte vi först att det var synd att vårt system övergavs, men vi höll samtidigt med om att skolan kanske behövde en gemensam plattform som alla lärare på skolan kunde använda sig av.

Ytterligare några år senare kom Stockholm Skolwebb och där står jag och stampar av ilska just i dag flera år senare. Stockholm Skolwebb är nämligen inte bra. Fortfarande! Det är fult, användarovänligt och framför allt ovärdigt för lärare som arbetsredskap.

Det är vansinnigt fult, såväl att jobba i som att presentera för föräldrar. Ett skriftligt omdöme är nästintill omöjligt att formulera och presentera tydligt och snyggt är inte att tänka på. Rubrikerna har oklara nivåer och förvirrar såväl lärare som skriver som elever och föräldrar som ska läsa.

Det är användarovänligt. Snåriga menyer och undermenyer ska lotsa en fram till platsen där du ska skriva. Det finns inget intuitivt i dessa utan kräver en stor portion trial and error för att man själv och det man tänkt skriva ska hamna på rätt plats. Påtagligt ofta hamnar du som dokumenterar i vitskärmslimbo när du rör dig mellan dokumenten eller försöker spara det du har skrivit. Eller så blir du utloggad!

Det är ovärdigt för lärare att vara fast i centrala system för att dokumentera elever. Ovärdigt när de fungerar så dåligt så som det beskrivits ovan och ovärdigt på grund av att det hämmar utvecklingen av alternativa vägar till dokumentation som skulle kunna göras lokalt ute på skolorna. Finns det någon rektor som vågar säga “nej, tack så mycket, den där skiten vill vi faktiskt inte ha”?